Neejj

När ska jag vakna upp och vara glad nästa gång?
När kommer jag att vakna och tänka "Aah, en ny dag" och vara glad över att ha en hel dag i mitt liv framför mig? Vakna och vara helt okej med det?

Det jag tänker när jag vaknar är "Neej!!"
"Nej" är seriöst det första jag tänker. Det andra är "Vill inte". Jag vill inte vakna och jag vill inte gå igenom dagen med allt vad det innebär av ilska, frustration, rädsla, besvikelser, stress, panik och skit.

Jag hatar gradu. Jag har aldrig upplevt något värre i hela mitt liv.

Hata gradu. Hata, hata HATA gradu.

Hur kan folk tycka om att skriva gradu?? Hur täcks nån leende säga åt mej:

"-Neej, men jag tycker det är jätteroligt att skriva gradu. Verkligen! Och intressant, och lärorikt. Jag har 80 sidor skrivna, men det blir nog ännu lite till."

Vittu skjut mej. Vem i f***an skriver MER än man måst?? I don't get it. Varför skriver nån 80 sidor då det räcker med 60?? 20 sidor extra bara sådär för skojs skull eller? För att det är så himla skoj?

Varje sida jag skriver är framtryckt med vånda, milt sagt. Jag borde fan få en pokal för varje sida jag skriver. Gradun tar all min energi och min livsglädje. Suger ut precis allt.

:'(

Blooper 2

Dagens blooper kom inte från mig denhär gången, utan från en kund på jobbet. Hon kommer framspringande till informationsdisken, röd i ansiktet o säger att ööhh, de har hänt en lite pinsam grej... Sen förklarar hon att hon ryckt i nödtråden på inva-wc:n då hon trodde det var spolen så nu blinkar röda lampor och det tjuter i nödsignalen... Haha, dra i snöret för att spola, who does that? Tilläggas kan att inva-wc:n är modern, men spolas på helt vanligt sätt... Blev att ringa till säkerhetsgubben för att få av tjutandet.

Lugn o ro i biblioteket minsann! =)

Du o jag under täcket, baby

Är det länge sen jag fick eller, då jag sitter o blir kåt av äckligt-sången...? Haha. Älskling, kom hem!!
ps. undrar vad hon hämtade på vinden? =)

Åldersångest

Om ungefär 2 månader fyller jag 26. Igår slog mig åldersångesten som en blixt från klar himmel. När jag vaknade i morse såg jag alldeles för jävlig ut med röda och enormt uppsvällda ögonlock. Så blir det om man gråter nonstop i 6 timmar.

Min åldersångest tror jag beror på följande:

- Att min sambo är 2,8 år yngre och jag skulle vilja vara lika ung som honom.
- Att jag ångrar att jag tog ett mellanår. Jag borde ha varit smart och gjort mig färdig så snabbt som möjligt så att jag skulle ha råd med hus o barn o bil NU.
- Att jag som 26-åring borde ha en karriär redan. Borde ha varit ute i arbetslivet i åtminstone 2 år.
- Att jag är så blyg för min ålder. Jag är blyg som en högstadieelev.
- Att jag känner att jag inte lever upp till min ålder. Jag ser inte ut som 26, jag är inte så erfaren i arbetslivet som man borde vara i den här åldern, jag har inte min examen färdig och jag SER verkligen inte ut som 26.


På tal om utseende. Jag har alltid varit en sån som ser ut att vara 4-5 år yngre än jag är. Vilket inte var så kul i högstadiet och gymnasiet. Nu har jag vant mig vid det och kan oftast vara ganska nöjd över att folk tror att jag är 20. Men jag har blivit rädd att jag plötsligt ska börja se skitgammal ut, att det liksom ska slå tillbaka med jätteslag och jag plötsligt blir superrynkig och slapp i huden. Att Gud tycker att nä nu har hon fått sin fair share of youth nu får det vara nog. Allt på en gång bara.

Jag trodde att jag aldrig skulle få sån åldersångest som jag hade igår. Jag borde ju vara stolt över mig själv. Har ju tagit körkort, får en examen inom några månader och börjar JOBBA!! ...om jag får nåt jobb vill säga. Är sambo men mitt livs kärlek, förlovning är på kommande, bebis på  kommande om några år... Vad krisar jag för??! När jag är 30 kommer jag att ha både barn, bil, vara gift och hela faderullan. Ska skärpa mig nu och vara glad för det jag har och var jag är i livet. Jag har ju det häftigaste framför mig.